Haraldus petri med flera

 Kära vänner. På bilden ser ni tre präster från 1600-talet. Låt oss kalla dem Magnus Harald Wallerstadius, Israel Rydelius, Erik Magnus Hulterius. De står och väntar på ytterligare tre präster och släktingar till oss, nämligen Nicolaus Petri, eller Nils Pettersson, Haraldus Petri, eller Harald Pettersson samt den yngste av alla dessa; Samuel Sandelius. Samtliga är präster från Östergötland. Den äldste är Haraldus Petri född 1530. Den yngste är hundra år yngre, född 1634. Några av dem hade studerat i Uppsala, någon även utomlands. Alla är de våra förfäder,

Hur var det då att verka som präst i Sverige på 1600-talet? 

Efter reformationen och Gustav Vasas övertag av styret över kyrkorna så kan man påstå att prästerna var statens/överhetens/kungens/hertigens förlängda arm ut i socknarna.
Det var väldigt viktigt att hålla fast vid den rena lutherska tron och att ta bort så mycket som möjligt av katolska seder och bruk. 1535 hade en regelbok för svenskt kyrkligt bruk införts, Den Svenska Mässan. Predikan blev det viktigaste inslaget. Den skulle vara ungefär en timme lång. Det var lite för länge för att man skulle orka stå så därför är detta tiden för att införa kyrkbänkarna i kyrkorummet.

För det andra var prästerna som sagt statens förlängda arm på det sättet att man skulle hålla reda på vilka som bodde i socknen, dels för att kunna beskatta folket men också för veta vilka pojkar som var födda i socknen och när de nådde rätt ålder för att skrivas ut som soldater. Detta var ju krigens och stormaktens tid som krävde både stora intäkter och förbrukade många soldater. 

Dessutom stod prästerna för nyhetsförmedlingen. Från predikstolen lästes alla nyheter och påbud upp och eftersom det var kyrkoplikt så var det ett effektivt "massmedium".

Prästerna skulle också vaka  över moral och sedlighet. Inga "oäkta" barn fick förekomma. Skam och skuld följde i deras spår. Gud och djävulen slogs om människornas själar och under 1600-talet blossade häxhysterin upp där prästerna fick en aktiv roll. I Östergötland inträffade häxprocesserna i huvudsak mellan 1615-1620-talet, alltså tidigare än i Bohuslän.

Prästens hushåll var också viktigt. Det ankom på prästen att själv hålla i jordbruket som hörde i hop med tjänsten och att hålla byggnaderna i skick. Och hade man sitt prästgäll i kargare trakter så blev ju tiondet därefter och därmed också prästhushållets inkomster. På bilden ser ju prästerna ganska välfödda ut, men det var nog inte så överallt. "Våra" präster fanns i Vallerstad, Malexander och Hällestad och jag vet inte om det var magra eller feta pastorat.

Undre bilden visar hur Erik Magnus Hulterius uttrycker sig när han skriver in sin nyfödde son Samuel i kyrkboken, Kärleksfullt tycker jag. 

Haraldus Petri född ca 1530-1597 är vår mormors morfars mormors farmors morfars far

Nicolaus Petri född ca 1585. Han är vår mormors morfars mormors farfars morfar 

Magnus Harald Wallerstadius 1574-1655 är vår mormors morfars mormors farfars far

Erik Magnus Hulterius född ca 1600, prästvigd 1622. Han är vår mormors morfars mormors farmors morfar

Israel Rydelius 1609-1669 är vår mormors morfars mormors farmors far

Samuel Sandelius 1634-1711 är vår mormors morfars mormors farfar