De dova, bastonerna som följs av en darrning i hela kyrkan förskräcker alla närvarande. Snart är smällen och ljudet där igen. Nu ber prästen Herren att bevara dem alla för fienden. Sedan några dagar tillbaka ligger en stor eskader på redden vid norra inloppet till Marstrands hamn och nu beskjuter de befästningarna nere vid hamnen. Det är mitt i sommaren, den 9 juli 1719.
Våren efter att Karl XII stupade vid Halden hotade norska trupper att besätta Bohuslän. Någon norsk invasion med regelrätta trupper blev det inte, men en självsvåldig amiral vid namn Petter Wessel Tordenskjold tar egna initiativ bland annat mot Marstrand. Den 9 juli 1719 ligger alltså hans eskader utanför Marstrands norra hamninlopp. Med kanonader mot befästningarna talade han om att nu hade han initiativet. Kommer Tordenskjold att beskjuta staden eller kommer han att sätta eld på den lilla utsatta trästaden? Även om Karlstens fästning var starkt och skulle motstå angreppet så var ju hela staden prisgiven till Tordenskjold.
I kyrkan sitter också Erik Sandelius som är organist. Han blev skickad hit 1718 från Stockholm till Marstrand för att ytterligare befästa svenskheten i församlingen. Han är nygift med Ingrid Eriksdotter från Strömstad, de båda bor nordost om kyrkan alldeles nedanför fästningen. Han plockar ihop sina notpapper, säger farväl till kyrkoherden och skyndar hem för att möta faran tillsammans med Ingrid.
Av någon anledning gick inte Tordenskjold till attack och befälet på Karlstens fästning ansåg att det var bäst att ge upp för att skona staden. Tordenskjold kunde alltså meddela kung Christian att Marstrand åter var i dansk-norsk ägo. Den 19 juli seglade han vidare. Det var ju bara några årtionden som Marstrand hade haft svensk överhöghet. Kyrkan som var Eriks arbetsplats var ju inte bara en plats för religiösa riter utan det var också statens förlängda arm. Så länge inte Marstrand var officiellt norsk-danskt så var budskapet från predikstolen svenskt. Efter några veckor kom det danska kungligheterna till Marstrand och bytte namn på staden till Christiansten. Men, ett år senare 1720 hade fredsförhandlingar genomförts och gränsdragningarna blev de som hade gjorts upp i freden i Roskilde och Christiansten blev åter Marstrand och åter svenskt.
1720 föddes Eriks och Ingrids första barn Johannes. Johannes skulle komma att få sex syskon men alla nådde inte vuxen ålder. Eriks arbete som organist hörde till de ansedda i den lilla staden. Det ser man på att han flitigt anlitades som fadder till många av de nyfödda, dock inte till stadens riktiga "överklass", rådmännen och borgmästaren eller för den del kyrkoherdens barn. För den som är intresserad kan det vara roligt att veta vad han fick i lön. Han hade 133 daler i årslön och det var vad skolans rektor också hade. Det var mer än vad kapellanen (ungefär komminstern). hade.
Hans instrument är det flera av oss som har sett, rört och hört, det som nu finns i Morlanda kyrka. Men hur och var lärde han sitt yrke? Vem gick han i lära hos? Kan han ha hört eller sett något av Bach eller Händel som var hans samtida?
Ett par årtionden efter stora ofreden vegeterade Marstrand i armod och obetydlighet. en mycket liten stad, med endast små hus och ett trettiotal fattiga borgare. Det var Linnés karaktäristik av Marstrand 1746. Men då var Erik redan död. Han dog 1737 och efterlämnade änkan och sammanlagt sju barn varav den yngsta bara är 2 år när han dör och denna flicka, Maria, blir sedan vår ana.
Gamla orgeln i Morlanda
Orgeln fanns i Marstrands kyrka under åren 1604-1803. Den köptes sedan på auktion av Abraham Gustaf Bildt till Morlanda kyrka. 1959 renoverades den av orgelbyggaren Nils Hammarberg. 1999-2001 renoverades den ånyo under ledning av Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi och togs sedan åter i bruk söndagen 17 juni 2001. Orgeln är ursprungligen byggd 1604 av belgaren Hans Brebos verksamhet i Köpenhamn och är Sveriges äldsta spelbara orgel och internationellt mycket känd.
Han är vår mormors farmors morfar
Född: 12 november 1682 i Hellestad i Östergötland
Gift: kanske 1719? med Ingri Erichsdotter från Strömstad
Död: 22 mars 1737 i Marstrand