Conrad Wilhelm Berg

- Jag föddes 1831 i Uddevalla och är nu 23 år. Vi bodde på Stora Norrgatan där min far hade sin skomakarverkstad med gesäller och lärlingar. När jag var 3 år dog min pappa i koleran som härjade svårt i Uddevalla. Min mamma fortsatte skomakeriet med hjälp av gesällerna och efter några år gifte hon om sig med en av dem. Vi var själva 5 barn och vi fick också nya halvsyskon. Jag gick i lära hos min styvfar, men blev inte gesäll.

Detta berättar Conrad Berg när han står inför rätta 1854 för att ha deltagit i ett postrån år vid Nösnäs i närheten av Stenungsund. Straffet för postrån är halshuggning. Så, hur hamnade Conrad där?

När han är 17 år beger han sig till Göteborg. I januari 1850 flyttar han officiellt till Göteborg. Han tar lite påhugg här och var, han går till sjöss några resor men drar sedan runt i Göteborg, något som i sig var ett brott. Men storstaden bjuder på frestelser och Conrad blir haffad för ficktjuveri, vilket inte kunde fastslås, men lösdriveri i sig var brottsligt så han skickas till Karlsborg. Varför Karlsborg? Jo, där pågick ett projekt som planlades redan 1809, efter Napoleonkrigen, nämligen byggandet av en jätteförsvarsanläggning som skulle stå emot alla former av anfall och som skulle skydda Sveriges kungahus, guldmyntfot och övrig statsledning vid krig. Byggandet av denna fästning pågick i stort sett resten av 1800-talet. Arbetarna som rekryterades kom bland annat från haffade lösdrivare runt om i landet och dess bildade en särskild bataljon: kronoarbetskåren.

Rånet vid Nösnäs
Efter straffåren i Karlsborg och den misslyckade ”karriären” i Göteborg är Conrad åter hemma i födelsestaden. 8 februari träffar Conrad några ”kamrater” från straffkommenderingen på Karlsborg. Meningen med straffet var ju att fångarna skulle bli bättre samhällsmedborgare men sanningen var nog att tiden där snarast fungerade som en skola i brott och en fin kontaktförmedling för likasinnade. Vid detta möte planerar de hur de skulle kunna tjäna pengar på ett effektivt sätt och då kommer Conrad med förslaget att de ska råna en posttransport. Det närmaste och lämpligaste blir att ta sig till Nösnäs där postturen mellan Kungälv och Orust skulle passera redan dagen efter. Och så fick det bli. Kumpanerna ger sig iväg till fots och natten till den 10 februari gör de fyra rånarna sitt tillslag mot den ensamme postföraren Olaus Andersson vid Nösnäs som ligger strax söder om nuvarande Stenungsunds station. Han misshandlas ordentligt, men överlever. Bytet blir 900 riksdaler som de fyra delar lika. Conrad ger sig tillbaka till Uddevalla, men de andra försvinner åt andra håll.
Bara några dagar senare häktas Conrad för rånet, men han nekar till medverkan. I Uddevalla har det varit vintermarknad och många kan vittna om att Conrad har gott om pengar att roa sig med. Hur kan det komma sig undrar ordningsmakten? Jo, dem har han vunnit på spel under marknaden. Och det får man nöja sig med tills vidare. Conrad förblir häktad för man tvivlar på hans påstående.
De övriga rånarna hade också haffats och de erkände. Vid rättegången skall postföraren identifiera Conrad, men han kan inte direkt peka ut honom. För att en som nekar ska frias ska två tillförlitliga vittnen peka ut den skyldige, men som sagt postföraren klarade det inte och Conrads medbrottslingar är inte trovärdiga. Vid slutförhandlingar tillfrågas Conrads medanklagade om Conrad hade varit med, men då säger de att det var en annan man med efternamnet Berg. Conrad slipper ur häktet. Han hade då varit häktad i mer än ett år. Men, åter i Uddevalla misshandlar han en person och häktas igen bara två månader efter att släppts fri i Göteborg. Berg och en medfånge super sig fulla i häktet (!) och på väg till rannsakningen ger de sig på två stadstjänare. Straffet blev sex dagar på vatten och bröd och eftersom Conrad fortfarande var lösdrivare så passade domaren på att skicka honom en ny vända på två år till Karlsborg. Conrad som hela sitt liv hittade utvägar fick domen ändrad så att det stod att han ”frivilligt” återvände till Karlsborg. Något som säkert gav honom åtminstone några förmåner. 11 mars 1856 åker han åter fångtransport till fästningsbygget.

Tiden efter Karlsborg
Efter strafftiden på Karlsborg återvänder han till Uddevallatrakten. När vi möter honom igen i husförhörslängderna för Bäve socken arbetar han som dräng på gården Raknebo. Men Conrads heta humör och gränslöshet fortsätter tyvärr hela hans liv.

Mordbrand
30 dec 1862 inträffade en brand i Conrads föräldrahem. Branden antogs vara anlagd. Kusken Åkerman hade varit gift med Conrads syster Augusta Charlotta Berg som dog 1859, men han bodde kvar på Stora Norrgatan 191 nu med sin nya fru och sitt spädbarn. Åkerman hade ont om pengar, och på fyllan hade han bett Conrad tända på sitt gamla hem. Försäkringspengar lockade. Conrad förnekade att han ville göra detta i polisförhören. Åkerman blev frikänd i brist på bevis. Även Conrad gick fri, eventuellt brott kunde aldrig bevisas. Redogörelse för eldsvådan kunde läsas i Bohusposten med alla inblandade namns nämnande.
Han fortsätter att ta till nävarna. Kanske blev han provocerad av någon, kanske blev han kallad tjuv och rånare, säkert var brännvinsflaskan både påfylld och tömd. Vid ytterligare två tillfällen blev han häktad och dömd för misshandel. Domen löd vid första tillfället till 2 månaders fängelse, vid nästa tillfälle till 9 dagar på vatten och bröd. Vatten och bröd i några dagar låter kanske nuförtiden som en hälsokur, men på den tiden innebar det stora hälsorisker.

Familjeliv
Även värstingar brukar lugna ner sig så småningom. Men frågan är om det gällde Conrad. 1863 blir en piga med barn på den gård där han var dräng. Hon föder en son som får namnet Oscar. Eftersom Conrad aldrig i sitt liv erkände något så gjorde han inte det med Oscar heller. Oscar kommer att leva och dö ensam på gården Raknebo och utan barn.
1869 föds nästa ”oäkta” barn, denna gången flickan Anna Helena. Mamman var Kristina Jansdotter. Som alla unga flickor jobbade hon som piga på gården Salekärr. Som dopvittne till Annas dop träder Kristinas pappa och hans fru in och hos dem får också Kristina bo den första tiden med Anna. Men jag kan tänka mig att det är pappa Jan Svensson som ser till att Conrad gifter sig med Kristina. Bröllopet står 1872 den 1 april. Så småningom föds flera barn: Maria Kristina 1873, Klara 1876, Johan Bernhard 1878, Augusta Charlotta 1881 och sist men inte minst Bernhardina Josefina den 9 juni 1884, hon som så småningom blir vår mormor. Hon får behålla sin pappa bara några månader, för i november dör Conrad av lungsot 53 år gammal. Paret Berg bor efter de gift sig på olika ställen öster om Uddevalla, bland annat Groröd men 1880 flyttar de in till Uddevalla. Kanske var det svärfar Jan som hade lockat dit dem. Han hade flyttat dit några år tidigare. Uddevalla skulle kanske kunna erbjuda möjligheter för familjen. Men Conrads liv i Uddevalla blev inte så långt.
Under äktenskapets första 10 år blir Conrad varnad för ”oenighet” två gånger. Detta var en term som användes i kyrkböckerna när det var bråk mellan de två parterna. Conrad och Kristina blev anmodade av prästen till sämja i äktenskapet. Med tanke på Conrads snabbhet att ta till både knytnävarna och flaskan så kan man fundera på hur Kristina och barnen hade det.

Conrad Berg
Hur såg han ut? Ja, eftersom han fanns i polisregistren så finns det många beskrivningar av hans utseende och hans klädsel:
12 september 1865, han är 33 år och häktad för misshandel. Han är 5 fot, 8 tum lång (173 cm). Han har mörkt hår och blå ögon och rundlagt ansikte.
1 november 1865 början han avtjäna sitt 2 månader långa straff och då har han följande klädespersedlar: rock, väst, skjorta, byxor, strumpor, stövlar, mössa.
Människor i allmänhet är hederliga, arbetsamma och snälla. Men inte alla och inte alltid. Tonårstiden är en tid av utveckling och prövning och speciellt för det manliga könet kan det ta sig våldsamma och kriminella uttryck. Om oturen är framme kan en kriminell karriär verka lockande och den lättaste att följa. Begreppet sårbarhet används idag för att förklara hur det kan gå snett. Var det så för Conrad kanske? Hur var hemmet med en ny styvfar? Något som slår mig är att han i stort sett liksom katten alltid landar på fötterna, genom turen och ständiga förnekelser av begångna brott. Det kunde ha gått väldigt illa för honom många gånger men jag inbillar mig att hans fru Kristina ändå höll honom på rätt köl hans sista år. Efter hans död blir Kristina fattighjon och dottern Augusta hamnar på barnhem, men det är en annan historia, och Kristina och barnen får det bra också så småningom.

Släktforskning
Släktforskare brukar uppskatta att det finns brottslingar i släkten för då finns det mer information att ta del av. Jag började följa Conrad i kyrkböckerna. Det som var lite utöver det vanliga var att det fanns anmärkningar om hans frejd i husförhörslängderna. Det stod också att han var varnad för oenighet. Jag sökte bara för skojs skull (!) hans namn i Kungliga Bibliotekets tidningsdatabas och snubblade över historien om mordbranden. Därefter sökte jag efter honom Arkiv Digitals brottslingsregister men hittade inget. Jag gick in på Uddevalla länsfängelses rullor och hittade då olika häktningsregistreringar. Försökte hitta domstolsprotokoll men de är i skrivande stund inte digitaliserade, men de hade säkert gått att hitta på riksarkivet i Göteborg eller Stockholm. Men innan jag gav upp sökandet efter mer information för tillfället gjorde jag en googling på ”dom 1854” och då får jag upp hela historien om rånet i Nösnäs. En göteborgsbaserad journalist hade fått i uppgift av Postmuseum att skriva en berättelse om de tre postrån som ägde rum i västsverige med bara några veckors mellanrum 1854, varav Conrad alltså var delaktig i ett.
Redan i mitten av 1800-talet började man fotografera fångarna, men jag har inte sett att man gjorde det varken i Uddevalla eller på Karlsborg. Jag låter i stället Conrad illustreras med en jämnårig fånge som är fängslad i Varberg samma tid som Conrad är fängslad i Uddevalla. Inga foton finns heller i det fotoalbum som finns efter mormor/mormorsmor. Kanske blev han aldrig fotograferad eller så har man utraderat honom från familjehistorien. Jag hade en idé om att låta AI göra några förslag på hur han kan ha sett ut genom att att analysera familjefotot med de vuxna barnen, men jag har inte hittat något verktyg för det ännu.